Än en gång är det konstaterat. Mitt lokalsinne är väldigt, väldigt dåligt, ja man skulle nog kunna påstå att det är näst intill obefintligt. I spöregnet på väg hem från lattemammeträffen fick jag den briljanta idén att jag skulle ta en genväg. Redan här borde varningsklockorna ha ringt. Istället för att gå till den busshållplatsen som var närmast (men 100 meter MOT färdriktningen vilket ju känns fel) tänkte jag gå till nästa för att på så sätt gå MED färdriktningen. Dock blandade min hjärna ihop ett par namn. Jag trodde att Vädermotet var Bräckemotet. Men eftersom Vädermotet inte är Bräckemotet så tog mig den lilla genvägen en timme extra i restid. Och när jag äntligen kom fram till Vädermotet så var det en herrans omväg för att ta sig över leden till rätt sida vägen.
Slutsats: genvägar är senvägar.
Det värsta är ju att jag aldrig lär mig.
How To Make An Inverter
1 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar